Sten Lindgren har gått bort

Skoterprofilen, fjällräven och fjällflygaren Sten Lindgren, 77 år, har lämnat oss. Efter en kort tids sjukdom somnade Sten in i kretsen av de närmaste.

Han gick bort i cancer. Strax före jul fick han besked om sjukdomen och det blev ett hastigt förlopp.
Sten har gjort många avtryck för snöskoterns bästa och varit en stridbar person som, trots egen kritik mot snöskotern, också stått på barrikaderna när fordonet attackerats i olika sammanhang genom åren.
Under åren har jag vid ett flertal tillfällen mött och drabbat samman med Sten i olika debatter. Tärnabyföretagarens skärpa har alltid varit mycket vass och kunskapen om natur, fjäll och skoter var omfattande.
Tillsammans med sin familj drev han i många år en stugby i Västansjö, mellan Tärnaby och Hemavan, och hyrde givetvis också ut snöskotrar i sin affärsrörelse. Han var aldrig sen att tala om hur dåliga (eller bra för den delen) snöskotrarna var. Hans favoritskoter var nog utan tvekan en bredbandare, ”Femnian” (Lynx 5900).
Stens arbete för fjällräddningen har varit mycket omfattande genom åren och hans tydliga roll att framhålla snöskoterns förtjänster i dessa sammanhang, har varit många. Med honom försvinner en epok med traditionellt fjällkunskap. Han var suverän på att läsa växter och vind, och detta var till stor hjälp i hans arbete i fjällen.
När jag genom åren besökte Tärnaby var det faktiskt två skoterprofiler som jag oftast besökte i Tärnaby. Både med förnamnet Sten, och båda med stort intresse för flyg och skoter. Sten Kårbro, polis och helikopterförare i kubik, men också med ett kraftfullt mandat att förespråka snöskoterns fördelar. Det behövdes på den här tiden under 1970- och1980-talet, då skotern var starkt ifrågasatt och snudd på att förbjudas i fjällvärlden. Sten Kårbro omkom för många år sedan i en helikopterolycka.
Sten Lindgren slogs för skoterlederna i Tärnaby och milen framför en sladd på stråken är många. Han var också tidigt ute med att tala om att vi alla skoteråkare skulle betala ledavgifter. Och gud nåde den som missat avgiften och stötte på Sten. Här var man snabb på att köpa en klisterdekal och betala.
Så sent som i december genomförde Sten en kurs för förarbevis för snöskoter, en av många. Hans hälsa var märkbart påverkad under kursen, men han lyckats väl med sitt jobb. Med bland eleverna fanns bland andra Stens barnbarn.
Sten var född i Karlstad, men kom mycket snabbt in i vår fjällvärld då pappan var färdledare åt STF, Svenska Turistföreningen, och redan som sexåring var han med om en lavinolycka med dödlig utgång. Troligtvis fick han där näring åt sitt intresse för Fjällräddningen.
Nu på lördag sker begravningen på Hemavans flygplats. Sten hade en önskan att få sin aska spridd på fjället. Hans blå, fina, ärriga flygplan, en Supercub från 1958, står inte långt från platsen. Kistan, som är blå och har en träpropeller på locket, står på en släde efter Stens snöskoter.
Kollegor från fjällräddning, skoterleden kommer att finnas på plats.

Lars Wallmark