Navigera dig fram här   Torsdagen den 28:e mars 2024
Skoter
Racing
ATV
  Startsida  
  I tidningen  
  Nyhetsarkiv  
  Racing  
  Prenumeration  
  Tidigare tester  
  Videoteket  
  Till Salu  
  Auktion  
  Privata annonser  
  Forum - Skoter  
  Årets skoter  
  Medlem  
  Skoterkortet  
   
Användarnamn

Lösenord

Logga in automatiskt

» Bli medlem
» Glömt lösenord?
» Om kakor...
 
  Medlemmar: 15288  
  Antal nyheter: 5817  
  Meddelanden: 68506  
  Sidvisningar:  
  Idag: 22109 st  
  Igår: 38575 st  
  Denna månad:
597515 st
 
  Föreg. månad:
480893 st
 
  Totalt: 85074741 st  
  Senaste 10 inloggade:  
  1. FrankJScott
2. sunnne
3. TheOne
4. Swarte
5. Herbert
6. allimac32
7. Alpinemadness
8. Hajen54
9. abbe63
10. Matte202
 
 
Här är du: I tidningen: 2021, nr 3
 
Välj nummer:

NR 3-2019

Årets kanske viktigaste nummer. 2020 års modeller! Riot eller Khaos?
Sedan har Bosse tittat lite mer på BRPS motbalanserade variator.
14 sidor stortest special där vi som vanligt mätt och vägt och brottats om vilken maskin som skall vinna mellan VK Proffessional, Commander och Titanen!

Samma noggranna inblick har vi gjort på våra långtestare. Hur har de klarat vintern?
Mycket racing! Mycket nyheter på prylsidan och annat!
Missa inte årets kanske viktigaste nummer nu innan snön är helt borta!

[ REPORTAGE ]
[1] 2020 Arctic Cat
En ny era börjar nu när Textron Sweden AB tagit tag i taktpinnen ordentligt när det gäller Arctic Cat snöskotrar i Sverige. Det skall även bli intressant att se om man kan få fart på försäljningen ytterligare. Tyvärr verkar modellutbudet halveras mot den gångna säsongen och då gäller det att modellerna sticker ut och lockar kunderna. Vi tycker det finns goda förutsättningar för det. Man presenterar t ex. ett gäng med nya crossovermodeller och man har verkligen fokuserat på att plocka hem toppmodellerna till Sverige. Här följer lite om nyheterna hos Textron/Arctic Cat inför säsongen 2019/2020.
[2] 2020 Polaris
Varje år är denna period lika spännande. Nyheter som ser dagens ljus droppar in i återkommande takt. Hos Polaris ligger man inte still, utan här lanserar man nya produkter och även tjänster inför kommande säsong då även Indyserien fyller 40 år. Detta uppmärksammas genom att Polaris tagit fram och lanserar en specialmodell. En nyhet, som inte är relaterad till en produkt, är att Polaris erbjuder sina köpare att själv kunna bygga sin maskin som sedan levereras till hösten. Här kan vem som helst gå in och bygga sin drömskoter och se om den är realiserbar i funktion, form och färg.
[3] Yamaha 2020
Kanske den största nyheten är nog att Sidewinder X-TX LE kommer 146 storleken men även den turbomatade superglidaren Sidewinder S-TX GT 146. Nytt för 2020 är också att Yamaha färgmarkerar sina skotrar vart de hör hemma. Ser man till Yamahas mountainmaskin M-TX LE 153 så är den blåfärgad medans crossovermaskinerna är blå och orange/röda. Ledmaskinerna är vackert djupröda vilket får en att tänka på Ferrari. Inte helt opassande då de turbomatade ledmaskinerna går fort som tusan.
[4] ”Motbalanserad” primärvariator
I alla, och speciellt i stora parallell twin motorer, genereras ”upp och ner” vibrationer i samband med förbränningstakterna. När BRP utvecklade den senaste 850-motorn genererade dessa ytterligare 50 cm3 och +10 Hk ovälkomna men naturliga ökningar av dessa vibrationer. Samtidigt som man jagar vikt för att få skotern så lätt som möjligt får man resultatet att vibrationerna lättare sprider sig i maskinen. Dessa vibrationer försöker konstruktörerna att eliminera så mycket som möjligt med olika åtgärder eftersom motorns vibrationer fortplantar sig till hela chassit. De som är mest irriterande och kännbara är vibrationerna i styret och i fotstegen. Man vill ju helst inte få ”sockerdricka”, vita fingrar och en kittlande känsla i fötterna när man åker skoter. En enkel och billig åtgärd är att använda mjuka motorkuddar, men de medför i regel en alltför stor motorrörelse under variatorernas upp- och nerväxlingar vilket ruinerar variatorinställningen som skapar remproblem och försämrad prestanda.
[5] Skotertur Storuman - Malå- Storuman
Äntligen lördag morgon, nu är tiden inne för en av årets trevligaste helger! Skotertur med vänner som har förmågan att skapa upplevelser! Vi samlas vid foten av Stenseleberget 09:00. Vi har planerat en skotertur till Malå. Skoterleden går slingrande genom ståtlig skog mot byn Gunnarn. Vädret och temperaturen är behaglig och vi har rustat oss med matsäck och lätt utrustning för att senare under dagen skapa lunch på öppen eld. Förväntningarna uppfylls snabbt när vi ger oss av, föret kan inte bli bättre och leden är väl preparerad. Vi gör några korta stopp för att stämma av att allt fungerar. Vi är några som gör vår första skotertur för säsongen. Nu är vi nära Gunnarn och styr nu mot Tväråträsk.
[6] DEBATT Skoterns vara eller inte vara
Vi är under attack! Av oklara, men hyfsat överdrivna anledningar, är hela skoterbranschen under attack. Starka krafter har en längre tid i det tysta jobbat envist och målmedvetet med ett enda mål: Helst förbjuda totalt, eller i alla fall starkt begränsa, den fria skoteråkningen som vi känner den idag. Fast vad är egentligen den så kallade fria skoteråkningen? Inte fullt så fri som vissa faktiskt vill göra gällande. Kolla in vad som gäller rent krasst för skoterkörning i dag. Terrängkörningslagen är förvisso rätt föråldrad och kanske inte helt i paritet med den skotertrafik som råder idag. Men grundbultarna är ändå tydliga. Snöskoterkörning får bara bedrivas på ett sådant sätt att underlaget, alltså marken under snön, inte skadas. Det är reglerat hur högt träd måste sticka upp ur snön för att det ska vara OK att köra i området. Hyggen och jordbruksmark är förbjudna områden för skotertrafik. Man får inte störa djurliv, renskötsel och liknande. Etc. Etc. Lägg dessutom till de enorma områden i vår vackra fjällvärld som är reglerade, eller till och med helt igenbommade för snöskoterkörning. Så att tala om en helt fri snöskoterkörning? Nej, köper inte det snacket! Däremot har detta begrepp tagits tillvara och genom åren misshandlats enormt av belackarna. ”Den fria skoteråkningen ett problem!” ”Buskörningen måste få ett slut!” Och så vidare… Rubrikerna har varit många och svarta. Smutskastningen av oss skoteråkare har länge varit intensiv och väldigt fokuserad. Med jämna mellanrum har det ”sipprat” ut rubriker om olika förslag för att begränsa skotertrafiken. Från början reagerade både bransch och vanliga skoteråkare starkt på dessa. Men i takt med nya förslag, det ena knäppare än det andra, tystnade reaktionerna allt eftersom. Taktiken från förbudsivrarna hade lyckats. Skoterfolket hade liksom resignerat. ”Jaha, då var det dags igen…” Tyvärr en helt naturlig reaktion, då det hela tiden känts som att krafterna bakom utredningarna fått stå helt oemotsagda. Men problemet för oss är att det var exakt detta de ville uppnå. I förlängningen en utstuderad taktik för att i slutänden kunna driva igenom begränsningar i skotertrafiken utan motstånd. ” Men det var ju ingen som protesterade”. Nu står vi inför faktum. Utredningarna ligger på bordet och beslut ska fattas. Jag säger som i ”På spåret”, -Vart är vi på väg? Förbudsivrarna sitter och ruvar på sina argument medan den stora massan skoteråkare inte riktigt verkar ha förstått allvaret. Konsekvenserna kan bli förödande, inte bara för den enskilde skoteråkaren, utan för en hel bransch. Hur många arbetstillfällen det handlar om i redan utsatta landsbygdskommuner i främst fjällkedjan vet vi inte, men många är det. Hur många eventföretag, skoterhandlare, stugbyar, husvagnscampingar etc. som drastiskt kan tvingas dra ner, eller rent av tvingas bomma igen törs vi inte ens sia om. Friåkningen är inte bara något för enskilda individer, den är något som faktiskt väldigt många har sin inkomst ifrån. Vad är det då som gjort att snöskoteråkningen blivit närmast ett samhällsproblem som diskuteras på högsta politiska nivå i Sverige? Är det verkligen ett jättebekymmer som måste stävjas innan allt fullständigt spårar ur? Eller handlar det bara om att det ska vara tyst och stilla i fjällvärlden när apelsinätarna från storstäderna åker till fjälls? När de lämnar tryggheten och sin latte i stugvärmen för att uppleva vildmarken några timmar. Finns det problem? Ja självklart finns det problem! Inom vissa områden är belastningen massiv under vissa perioder och tyvärr finns det de som inte alls respekterar gällande lagar och förordningar. Jag har själv med tungt sinne sett skoterspår genom skogsplanteringar, längs skidspår och inom förbudsområden. I den debatt som svallat de senaste åren blir dessa korkbollar till skoteråkare inte bara ett lokalt irritationsmoment, nej de blir även ett slagträ i förbudsivrarnas debatter på ett högre plan. Här ligger ett stort ansvar på oss själva! Vi skoteråkare måste sluta oss samman som grupp och inse vilka starka krafter vi har emot oss. Vi måste själva ta ansvar för våra handlingar och inte spela motståndarna i händerna. Här är vi nere på individnivå. Dels att vi tänker på var och hur vi kör, men det kan även handla om att ha civilkurage att säga till en polare som agerar på ett dumt sätt. Man kanske inte behöver åka på rullen ut från macken och det ska vara fullständigt självklart att ta med sig den tomma burken energidryck hem i stället för att bara kasta den över axeln när man druckit ur den. Att skippa alkoholen när vi kör skoter måste också vara fullständigt självklart. För de allra flesta inga konstigheter, men tyvärr inte för alla. Kom ihåg vilka rubriker det blir av dessa totalt onödiga saker. Som sagt, vi behöver inte själva hjälpa till att förbjuda snöskoterkörning. Vinklingen i riksmedia är nog galen som den är. Varför har det blivit så? Varifrån kommer detta unisona hat mot snöskotern? För någon vecka sedan var jag uppe i vår fjällstuga i Arjeplogsfjällen. Gjorde en topptur upp på ett av fjällen söder om byn. Då jag satt där i solskenet och filosoferade slog det mig plötsligt. Detta kanske jag inte får göra om några år! Frågan jag ställde mig där och då var: Varför vill maskrosorna i städerna till varje pris stoppa detta? Där satt jag ensam uppe på min fjälltopp. Inte en annan människa inom flera mils radie, inte ens en skidåkare inom synhåll, inte en ren, ingenting. Hur kunde jag möjligen ha irriterat någon med detta? När jag låter blicken svepa hela varvet runt fjälltoppen och beundrar den fantastiska fjällvärlden i alla väderstreck kommer en annan insikt över mig. Garanterat mer än hälften av det gigantiska område jag ser är förbjuden mark för skotrar. Det är antingen fågelskyddsområde, nationalpark eller områden stängda av någon annan fantasifull anledning. Fria skoteråkningen känns avlägsen… Titta bara på en fjällkarta. Redan i dag är det enorma områden som är avlysta och stängda för oss skoteråkare. Om man nu störs så fruktansvärt av snöskotrar de dagar man vistas i fjällen per år, borde det inte vara några större problem att hitta områden där man kan vara för sig själv. Fast dit går det ju förstås inga preparerade skidspår eller skoterspår. Nej, visst finns det problem och nog behövs det en debatt i frågan. Men snälla, låt oss få en saklig och nyanserad debatt med en mer öppen syn på saker och ting! Behövs det verkligen fler och större förbudsområden? Tveksamt! Vår fina natur i allmänhet och fjällvärlden i synnerhet är stor nog för oss alla. Med ömsesidig förståelse och respekt för varandras intressen borde det inte vara några problem. Enkelt för skoterhatarna att ropa på förbud. Men vad skulle egentligen bli bättre? Och hur tänker man sig att övervakningen av detta ska ske, jag tänker ett förbud som inte efterlevs gör ju ingen större nytta. För ett av de största problemen kommer då att bli ungefär samma som i dag. Tror man verkligen att rötäggen som inte sköter sig i dag, kommer att sluta med buset bara för att lagarna skärps? Några kanske, men kom ihåg att det inte går att lagstifta mot dumhet, så förmodligen kommer de flesta problemmakare inte att bry sig. Resultatet torde bara bli ännu fler konflikter och kontroverser. Dessutom gissar jag att polishelikoptrar inte är helt gratis att hålla i luften dag ut och dag in? Sedan borde de ha viktigare och allvarligare uppgifter att utföra? Så låt oss börja i våra egna led. Se till att vi får en fin avslutning på årets säsong! Låt oss slippa svarta rubriker om nermejade skogsplanteringar, alkoholrelaterade olyckor, splittrade renhjordar och annat onödigt. Som sagt, vi har ögonen på oss och vi behöver inte skjuta oss själva i foten. Är du inte med i en skoterklubb? Gå med i din lokala klubb redan idag! Häng med på #rörinteminskoter, det är dags att vi skoterälskare enas och sluter upp tillsammans. Snart kan det vara för sent och då hjälper inga böner!
[7] MFS FREERIDE GIRLCAMP 2019
Att friåkning är stort just nu kan väl knappast ha undgått någon. Alla snackar back country och tillverkarna bränner mycket av sitt krut på att skapa de häftigaste maskinerna. Vad som en gång bara var en liten del av branschen har vuxit ut till att bli, inte bara ett eget segment, utan en helt egen livsstil. Glädjande nog har även tjejerna nu på allvar börjat ta för sig. Allt fler skickliga kvinnliga friåkare tar plats på scenen och olika event enbart för tjejer blir allt vanligare. MFS Freeride är ett ungt företag med inriktning mot friåkning som bestämt sig för att satsa på detta. MFS Freeride huserar i Laisvall i Arjeplog kommuns sydvästra utkanter. Kusinerna Magnus och Filip Sundström är två inbitna skoteråkare som för några år sedan bestämde sig för att försöka ta sitt skoterintresse till nästa nivå. Intresse förresten, liknar snarare ett beroende för kusinerna, som man lugnt kan säga har snöskotrar och skoterbranschen i blodet.
[ TESTER ]
[8] STORTEST Bredbandare
En fullvuxen snöskoter med ett långt, 50 cm brett, drivband och med en växellåda med hög- och lågväxel var länge ansedd som en renodlad arbetsmaskin. Nu är det andra tider. Här har tillverkarna fortsatt på konceptet att bygga en vettig familjemaskin utifrån en snöskoter med stor bäryta. Detta koncept dök emellertid upp redan i mitten av 1970-talet. Vem kommer inte ihåg de riktiga bredbandarna Aktiv 600, Rajd 60, Ockelbo 600 och Trapper 600 som var dåtidens familjemaskiner/arbetsmaskiner och tillhörde även varje tillverkares storsäljare. Nu, drygt 40 år senare, har naturligtvis konceptet förfinats och här har vi ställt tre nya allroundmaskiner bredvid varandra för en intressant jämförelse.
[9] 509 Freeride 2.0 Handske
Nu, efter nästan två säsonger med 509s hjälm och glasögon, så var det dags att testa lite mer av deras klädkollektion. Så här inpå våren tyckte vi det passade bra att testa deras tunnare friåkningshandske som ska vara optimal för tuff terrängkörning i djup snö. Några viktiga kriterier när det kommer till en bra handske är att den ska hålla dig varm och torr, samtidigt som den andas och greppet förblir bra. Den här modellen kommer väl konstruerad med 70g thinsulate foder på handryggen och 40g i handflatan, vilket inte ger några problem att hålla värmen. Vi har kunnat köra hela dagen utan att byta handskar, både transport längs leden och körning i terräng. Vid körning under riktigt snörika dagar så blir det yttre lagret väldigt blött så handsken blir mycket tyngre, men den har aldrig blivit blöt hela vägen igenom. Under vår testperiod har jag varken blivit kall eller upplevt att handsken har frusit. Handsken sitter också sjukt bra på handen, tajt utan att det blir för tajt, så du känner aldrig att handsken tar emot då du ska bromsa eller gasa utan den sitter perfekt längs fingrarna och handflatan. Fingrarna är något förböjda vilket ger handsken en naturligt bättre passform när man håller händerna runt handtagen. Något som dock är lite negativt är att när man blir svettig eller har blöta händer så fastnar det inre isoleringsmaterialet på din hand vilket gör det svårt att ta av och på handsken. Under körning så upplever jag dock inte att man blir svettig i handsken utan den släpper igenom fukt på ett bra sätt, likväl så håller den tätt mot fukt utifrån. När handsken blir blöt på utsidan så tappar det förstärkta lädret lite av sitt grepp. Allt som allt så är det här en bra handske som fungerar i de flesta väder, den är perfekt för dig som kör mycket lössnö utanför leden. Den ger ett relativt bra grepp samtidigt som den är enormt bekväm. Något negativt är väl priset (899kr-999kr) då det finns andra märken som har liknande modeller för en mycket billigare peng. Dock så får du en väl fungerande handske för pengarna som kommer att hålla dig varm genom vått och torrt.
[10] LÅNGTEST Special
Friåkning med snöskoter har verkligen exploderat i Sverige. Mountain-segmentet säljer som aldrig förr och de här snöskotrarna har verkligen utvecklats de senaste åren. Man kan lugnt säga att de är specialbyggda för sitt ändamål och skillnaderna mellan de olika fabrikaten verkar minska för varje år. Det finns dock vissa avgörande skillnader i den här gruppen. Vilka, det skall vi ta reda på.
[11] Klim inversion
Nu har jag valt att testa Klim’s ofodrade handskar ur inversionserien eftersom den varit en favorit hos många lössnöåkare under flera år. Det är en handske som ständigt utvecklas av Klim för att uppnå de höga krav som vi lössnöåkare har. Med tanke på allt gott man hör om Klim som märke, samt deras inversionserie, så har jag relativt höga förhoppningar om handsken. Den här modellen av handske finns att köpa hos de flesta Klim återförsäljare och kostar ca 600kr. Inversion är en serie som Klim har haft under en längre period nu, där fokus har varit att utveckla en lätt handske som ändå ska skydda mot vind och vatten. Handsken är utrustad med GORE® WINDSTOPPER® skal som är ett klockrent skydd mot väder och vind. Under tiden jag kört med den här handsken har den nästan aldrig blivit blöt eller att jag känt av någon nedkylning via vind. Till i år har Klim uppdaterat handsken med ett bättre material i handflatan som skall ge ett bättre grepp än tidigare, både med snö på handtagen samt utan, allt för att du ska kunna ha så bra grepp om handtagen och så god kontroll över maskinen som möjligt. Inte nog med det, de har också förstärkt handsken i både tyg och sömmar för att ge den en längre livslängd.
[12] TEST FIAT TALENTO PICKUP
Här har vi en lite oväntad svenskitaliensk dragbil som har fångat mitt intresse. Här har vi en pickup med ett tillräckligt stort flak för att enkelt rymma en 155-tummare. Priset är otroligt bra då den bara kostar 249 900 SEK ex.moms. Du får ett flak som är 286 cm långt och lämmarna är avtagbara runt om. Denna prisvärda pjäs gör att du kan köpa en till skoter om du vill innan du kommer upp i samma peng som vissa andra tillverkare. Chassiet är ett Fiat Talento chassi och påbyggnaden har byggts i Sverige och lasthöjden är lite lägre än vad man är van vid. Lastvikten är upp till ett ton. Det som verkligen gillas förutom att lämmarna går att ta bort är lastöglorna som finns på sex ställen på flaket.
[ RACING ]
[13] Elias Ishoel vann!
Så var säsongen över för denna gång i den amerikanska snöskotercross serien. Den första säsongen utan en av vår tids största nämligen Tucker Hibbert. Men vi kan nu kanske ha sett början på en ny era med den norske Elias. Efter mer än fyra månaders racing stod det klart att Elias hade klarat av att ta hem hela serien i Pro. Mest för hans jämnhet kanske i de två första månaderna med även totalt. Men vi får inte glömma Adam Renheim som har haft sitt bästa år där borta. Efter en lite seg start började det stämma allt mer för Adam vilket ledde till att han nästan tog hand om den tredje platsen totalt med ett fantastiskt avslut i Lake Geneva med två silver och ett guld. Bara två poäng fattades till hans stallkamrat Tim Trembley.
[14] Sno Pro Scandinavia final
Finalen i årets isracing gick likt tidigare år i Ljusvattnet, en by utanför Burträsk som sista åren har förknippats med Is Oval Racing. För 4:e året i rad skulle finaltävlingen hållas här. Marcus Nyström, från den lokala skoterskroten, är den drivande eldsjälen i detta och har tillsammans med föreningar, lokala företag och kompisar sett till att ge förarna ett upplevelsepaket, man har valt att kalla det ”All inklusive Racing”. Då inkluderar man boende, frukost, lunch, middagsbuffé och bankett med live underhållning, träningsmöjligheter, parkering, verkstad ifall det skulle behövas, med mera. I år fanns inga amerikaner på plats om än ett gäng från Canada var väldigt intresserade. Finland var dock väl representerat med bla Usko Sarre från Skoganvarre. Då tävlingen i Lycksele fick ställa in pga tövädret så blev det Ljusvattnetbanan allt skulle avgöras på. Tävlingsledare Nyström gillar inte då det blir inställda race, då brukar förarna vara övertända då de kommer till Ljusvattnet och allt ska avgöras på ett race. I år körde alla förare fantastiskt bra och det är en underbar förargrupp att ha på banan, ingen förare körde aggressivt utan det var snygga och taktiska omkörningar hela dagen lång med flera side by side genom kurvorna. Det gjorde att racingen bjöd på värme medan vädret blåste kallt. Vädret gjorde att publiken lyste lite med sin frånvaro mot tidigare år.
 
 
Besöksadress: Gräddvägen 7, Umeå | Adress: Gräddvägen 7, 906 20 Umeå | E-post: info@skoter.se | Telefon: 090-149370 | Shop: shop.skoter.se